Fysiska och farmakologiska effekter bruten marijuana

Inledning:

Cannabis är icke enkom den mest missbrukade olagliga drogen inom USA (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; NIDA, 2010), det är faktiskt saken där mest missbrukade illegala drogen i världen (UNODC, 2010). I USA är det En schema-Inom-ämne, vilket betyder att det juridiskt sett icke anses äga en medicinsk hantering och det är Avsevärt beroendeframkallande (US DEA, 2010). Doweiko (2009) förklarar att all cannabis ej har missbrukspotential. Han föreslår eftersom herre anvankor saken där vanliga terminologin marijuana nbefinner sig hane hänvisar till cannabis med missbrukspotential. Förut tydlighetens skull används denna terminologi även inom denna artikel.

Idag är marijuana i framkant utav internationella kontroverser såsom diskuterar lämpligheten från dess utbredda illegala läge. Inom många unionsstater äger det blivit legaliserat förut medicinska ändamål. Denna tendens är celeber som "medicinsk marijuana" samt applåderas kraftfull av förespråkarna samtidigt såsom saken där avskys spänt bruten motståndarna (Dubner, 2007; Nakay, 2007; Van Tuyl, 2007). Det är i detta sammanhang som det beslutades att kora ämnet för dom fysiska samt farmakologiska effekterna från marijuana såsom fundament för denna forskningsartikel.

Vad är marijuana?
Marijuana är en växt såsom mer korrekt kallas cannabis sativa. Som nämnts har somliga cannabis sativa-växter icke missbrukspotential samt kallas hampa. Hampa används flitigt förut olika fiberprodukter inklusive tidningar och konstnärsduk. Cannabis sativa tillsammans missbrukspotential är baksida av underben vi kallar marijuana (Doweiko, 2009). Det är medryckande att märka att även Ifall det inneha studerats inom flera år, finns det Kopiöst som forskarna fortfarande icke vet om marijuana. Neurovetenskapsmännu och biologer känner till vilka effekterna utav marijuana är men de förstår ännu icke helt hurså (Hazelden, 2005).

Deweiko (2009), Gold, Frost-Pineda och Jacobs (2004) kungenpekar att itu ungefär fyrahundra kända kemikalier som finns i cannabisplantorna känner forskare till över sextio som tros innehava psykoaktiva effekter på saken där mänskliga hjärnan. Den mest välkända samt potenta av dessa är ∆-9-tetrahydrocannabinol, eller THC. Liksom Hazelden (2005), anser Deweiko att även Försåvitt vi känner mot otaliga av de neurofysiska effekterna från THC, är anledningarna mot att THC producerar dessa effekter oklara.

Neurobiologi:
Såsom En psykoaktivt ämne kungenverkar THC med detsamma det centrala nervsystemet (CNS). Det villigverkar En grandiost mängd neurotransmittorer samt katalyserar även annan biokemisk och enzymatisk aktivitet. CNS stimuleras när THC aktiverar specifika neuroreceptorer i hjärnan, vilket orsakar de olika fysiska samt känslomässiga reaktionerna såsom kommer att förklaras mer specifikt längre fram. De enda ämnen som kan aktivera signalsubstanser är ämnen som efterliknar kemikalier såsom hjärnan producerar naturligt. Det faktum att THC stimulerar hjärnans roll lbefinner sig forskarna att hjärnan äger naturliga cannabinoidreceptorer. Det är även fortsättningsvis oklart hurså folk inneha naturliga cannabinoidreceptorer och hur de fungerar (Hazelden, 2005; Martin, 2004).

Det kan hända största mysteriet itu allt är förhållandet mellan THC samt signalsubstansen serotonin. Serotoninreceptorer är bland dom mest stimulerade itu allihopa psykoaktiva droger, skada mest specifikt alkohol och nikotin. Frihet av marijuanas affär till kemikalien, är serotonin allaredan lite Främstådd som neurokemiskt och dess förmodade neurovetenskapliga funktion förut funktion och mening är även fortsättningsvis mestadels hypotetiska (Schuckit & Tapert, 2004). Hur sa neuroforskare slutgiltigt äger funnit är att marijuanarökare inneha mycket hseende organ grader bruten serotoninaktivitet (Hazelden, 2005). Jag skulle ponera att det kan existera detta förhållande emellan THC och serotonin såsom förklarar "marijuanaunderhållsprogrammet" av att uppnå avhållsamhet av alkohol och medger marijuanarökare att undvika smärtsamma abstinenssymptom samt undvika sug efter alkohol. Effektiviteten bruten "marijuanaunderhåll" därför att assistera alkoholavhållsamhet är inte vetenskaplig ändock är ett sak som själv personligen äger sett med massa klienter.

Intressant förmodligen härmar marijuana så flera neurologiska reaktioner itu andra droger att det är extremt svårt att klassificera inom en specifik standard. Forskare kommer att lägga den i en av dessa kategorier: psykedelisk; hallucinogen; alternativt serotoninhämmare. Det äger egenskaper som efterliknar Snarlika kemiska reaktioner som opioider. Andra kemiska reaktioner efterliknar stimulantia (Ashton, 2001; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004). Hazelden (2005) klassificerar marijuana i sin speciell specialklass - cannabinoider. Anledningen till denna förvirring är komplexiteten hos dom flertal psykoaktiva egenskaperna som finns i marijuana, både kända samt bördaända. Någon färsk klient såsom själv såg kunde ej återhämta sig från de visuella förvrängningar han drabbades utav som ett utfall utav genomgripande psykedelisk förbrukning så länge han även fortsättningsvis rökte marijuana. Det här verkade befinna ett utfall itu dom psykedeliska egenskaper såsom finns i Engagerad cannabis (Ashton, 2001). Även Ifall den inte varenda Till fyllest bärkraftig för att göra dessa synförvrängningar på besynnerlig labb, varenda marijuana Nog kraftfull därför att hindra hjärnan av att läka samt återhämta sig.

Känslor:
Cannibinoidreceptorer finns inom läka hjärnan, vilket villigverkar någon volym skilda funktioner. Det viktigaste på det känslomässiga planet är stimuleringen av hjärnans nucleus accumbens såsom förvränger hjärnans naturliga belöningscentra. En annan är amygdala som styr ens känslor och rädslor (Adolphs, Trane, Damasio, & Damaslio, 1995; Van Tuyl, 2007).

Jag äger observerat att dom tunga marijuanarökare såsom själv arbetar tillsammans själv verkar klyva ett enhetlig sak att förbruka drogen för att behandla sin ilska. Denna observation inneha bevisat baserade konsekvenser och är grunden för mycket vetenskaplig forskning. Forskning äger faktiskt funnit att sambandet mellan marijuana och att hantera ilska är kliniskt signifikant (Eftekhari, Turner, & Larimer, 2004). Ilska är någon försvarsmekanism såsom används för att Bevaka mot känslomässiga konsekvenser av motgångar såsom drivs itu rädsla (Cramer, 1998). Såsom sagt är rädsla någon primbefinner sig roll som kontrolleras av amygdala såsom stimuleras kraftigt itu marijuanaanvändning (Adolphs, Trane, Damasio, & Damaslio, 1995; Van Tuyl, 2007).

Neurofysiska effekter från THC:
Neurologiska meddelanden mellan sändare och receptorer styr icke endast känslor och psykologisk funktion. Det är också hur kroppen kontrollerar både viljemässig samt icke-avsiktlig funktion. Lillhjärnan samt dom basala ganglierna styr alla kroppslig rörelse och samordning. Dessa är Televisionsapparatå från de mest stimulerade områdena inom hjärnan som utlöses utav marijuana. Detta förklarar marijuanas fysiologiska återverkning såsom orsakar förutändrat blodtryck (Van Tuyl, 2007) samt ett försvagning bruten musklerna (Doweiko, 2009). THC villigverkar i finaländan all neuromotorisk aktivitet inom någon mån (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

En fängslande fenomen såsom mig äger sett hos ungefär allihopa klienter såsom identifierar marijuana som sin favoritdrog är användningen av marijuanarökning före dom äter. Detta förklaras av effekterna från marijuana på "CB-1"-receptorn. CB-1-receptorerna i hjärnan finns Kopiöst i det limbiska systemet, alternativt nucleolus accumbens, som styr belöningsvägarna (Martin, 2004). Dessa belöningsvägar är det såsom påverkar aptiten samt matvanorna såsom ett fraktion kroppens naturliga överlevnadsinstinkt, vilket gör att vi blir sugna på att äknycka foder samt belönar oss med dopamin när vi äntligen åstadkommer det (Hazeldon, 2005). Martin (2004) åstadkommer detta samband och villigpekar att unikt stäv marijuanaanvändare är stimuleringen från CB-1-receptorn såsom bums utlöser aptiten.

Underben är högt omdöme samt lågt betyg?
Ett nuvarande klient till mej förklarar hurdan han ursprungligen rökte upp mot femton joints utav "låggradig" marijuana dagligen men så litenningom bytte mot "höggradig" nbefinner sig den låga graden började Lotsa sig befinna ineffektiv. I förlidenändan blev femton joints utav högklassig marijuana ineffektiva för honom också. Han lyckades ideligen ej få sin "high" itu det heller. Hela denna bearbetning inträffade i fem år postumt kundens etta kunskap utav marijuana någonsin. Vad är Bunt- och låggradig marijuana, och varför skulle marijuana gå av stapeln sumpa tryta effekter postumt En stund?

Kraften hos marijuana mäts utav THC-innehållet inom det. Nbefinner sig marknaden på gatan blir mer konkurrenskraftig blir kraften på gatan renare. Detta inneha orsakat ett trend i alltjämt stigande betyga som svarar mot efterfrågan. En genomsnittlig joint av marijuana som röks idag inneha analog THC-belägga som tio genomsnittliga joints av marijuana som röktes nedanför 1960-talet (Hazelden, 2005).

THC-nivåerna beror främst på vilken fraktion cannabisbladet som används förut Framställande. Cannabisknoppar kan till exempel vara emellan Televisionsapparaturå mot nio knallanger mer potenta än fullsatt utvecklade blad. Hascholja, någon modell från marijuana såsom utvecklats igenom destillering bruten cannabisharts, kan ge högre nivåer av THC än åt och med högkvalitativa knoppar (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

Tolerans:
Behovet utav att öka mängden marijuana herre röker, eller behovet av att intensifiera av låggradig mot höggradig är kliniskt känt som tolerans. Hjärnan är verkningsfull. Därför att den inser att neuroreceptorer stimuleras inte med att neurotransmittorerna sänder ut dessa kemiska signaler, sänker hjärnan sin kemiska Tillverkning så att dom totala nivåerna är Återkomst mot det normala. Rökaren kommer inte att uppleva det höga längre eftersom hans hjärna omedelbart "tolererar" dom högre halterna utav kemikalier samt han eller hon känner sig som alla andra upprepa. Rökaren höjer omedelbart dosen för att få saken där gamla höga ryggen samt cykeln fortsätter. Rökaren kan tycka att det är effektivt ett fattning att skifta upp inom betyg. Så ringaningom kan hjärnan Avbryta skapa kemikalien fullkomligt samt hållet, alldeles pundare på att den syntetiska versionen intas (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; Hazelden,

Varför görs det inte ett skvatt uttag?
Baksidan av toleransprocessen är berömd såsom "pundare". Därför att kroppen slutar skapa avta egna naturliga kemikalier, behovanför saken där omedelbart marijuanaanvändaren fortgå rförstora därför att kunna fortgå att klaffa inte med avbrott. Kroppen beordrar omedelbart intag bruten THC vilket utför det Oerhört svårt att Enda. Studier visar faktiskt att marijuanaberoende är ännu mer kraftfullt än till synes hårdare droger som kokain (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

Med att upphöra med andra droger såsom stimulantia, opioider alternativt alkohol reagerar kroppen på negativa samt ibland allvarligt farliga sätt. Detta beror på den plötsliga bristen på kemisk input som är kopplad till det faktum att hjärnan har stoppat sin originell naturliga neurotransmission itu dessa kemikalier stäv länge sedan. Det här är fenomenet tillbakadragande (Haney, 2004; Hazelden, 2005; Jaffe & Jaffe, 2004; Tabakoff & Hoffman, 2004).

Även Ifall forskning äger visat att jämförbara abstinensreaktioner är marijuanaanvändare såsom inom alkohol alternativt andra droger (Ashton, 2001), va själv äger sett massor lommanger inom grimas personliga interaktion med klienter är den uppenbara bristen på abstinens som de flesta marijuanaanvändare upplever. Givetvis upplever de cravings, ändock dom rapporterar ej att de har synonym neurofysiska abstinensreaktion såsom de andra droganvändarna har. Vissa marijuanarökare anvankor det här såsom sitt sista bevis på att marijuana "ej är en drog" samt att dom Således icke bör underkastas samma behandling samt strävan postumt återhämtning såsom andra drog- eller alkoholmissbrukare.

Verkligheten är att saken där åt synes avsaknad från akut abstinens är ett produkt utav det unika inom hur kroppen lagrar THC. Under tiden alkohol samt andra droger är ur någon persons ordna inom någon mot fem dagar (Schuckit & Tapert, 2004), kan THC fånga opp mot trettio dagar tills det är alldeles utstött av kroppen (Doweiko, 2009). Nbefinner sig THC intas bruten rökaren distribueras det initialt Massor fort via hjärtat, lungorna samt hjärnan (Ashton, 2001). THC omvandlas emellertid så ringaningom mot protein samt lagras i kroppsfett samt muskler. Denna andra bearbetning stäv lagring i kroppsfettreserven är ett Avsevärt långsammare process. Nbefinner sig användaren börjar avhålla sig börjar fettlagrad THC sin långsamma frisättning tillbaka mot blodomloppet. Även om hastigheten pro återinträdom i kroppens ordna är för långsam för att framföra märklig psykoaktiva effekter, det kommer att assist saken där framför det här rökaren genom abstinensprocessen på ett mer hanterbart samt smärtfritt sätt. Ju mer hane röker desto mer lagrar karl. Ju mer kroppsmassa rökaren har, desto mer THC kan också lagras (Doweiko, 2009). Hos Innerligt stora klienter har mig alltså sett att det tar opp åt trettio dagar innan urinscreeningar visar ett rensad THC-nivå.

Snarlika THC:s långsamma avsmalnande som rengöfingersmycke är saken där långsamma hastigheten stäv initialt insättande bruten psykoaktiv respons. Klienter rapporterar att dom ej får Påtänd rökning marijuana omedelbar - det tar tid förut deras anatomi att vänja sig vid det innan de känner saken där hseende organ. Det här förklaras av saken där långsamma absorptionen utav THC i fettvävnad som når maximala koncentrationer på 4-5 dagar. När THC börjar frige sävlig ut inom blodomloppet, kommer det fysiologiska svaret att öka snabbt med varje ny rökning från marijuana, vilket resulterar inom någon pur Påverkad. Nbefinner sig användaren upprepar denna arbetsgång och höga grader från THC ackumuleras inom kroppen och fortsätter att nå hjärnan, distribueras THC slutligen mot de neokortikala, limbiska, sensoriska och motoriska områdena som beskrivits tidigare (Ashton, 2001).

Fysiologi:
Marijuanas neurologi och neurofysiologi har beskrivits hittills. Det finns flertal fysiska komponenter i marijuanarökning också. National Institute on Drug Abuse (2010) rapporterar att marijuanarökare kan innehava massa itu synonym luftvägsproblem såsom tobaksrökare Medräknad daglig hosta, slemproduktion, mer frekvent akut bröstsjukdom samt ett ökad chansning förut lunginfektioner. De citerar forskning som visar bevis på att kroniska marijuanarökare, såsom icke röker tobak, äger Ytterligare hälsoproblem än icke-rökare eftersom luftvägssjukdomar.

Den definitiva forskningen som dokumenterar dom betydande negativa biofysiska hälsoeffekterna itu marijuana är ej avgörande. Vi vet att marijuanarök innehåller femtio åt sjuttio andel mer cancerframkallande kolväten än hur sa tobaksrök utför (Ashton, 2001; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; NIDA, 2010). Även om viss forskning visar att marijuanarökare visar oreglerad tillväxt utav epitelceller inom sin lungvävnad, vilket kan leda till cancer, äger andra plugg ej visat några positiva relation alls emellan marijuanaanvändning och cancer i lungorna, övre luftvägarna alternativt övre matsmältningsorganen (NIDA, 2010) ). Det kanhända mest ögonöppnande faktum itu allting är att all experter är överens om att det historiskt sett ännu icke inneha funnits En sluta dokumenterat dödsfall såsom rapporterats bara som En konklusion utav marijuanarökning (Doweiko, 2009; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; Nakaya, 2007;

Farmakologi - "medicinsk marijuana":
Det här sista faktum gällande de åt synes mindre skadliga effekterna bruten marijuanarökning även gentemot lagliga droger som alkohol samt nikotin är Vanligtvis det allra första som citeras itu förespråkare förut legalisering utav marijuana förut dess positiva medicinska fördelar (Dubner, 2007) ; Nakaya, 2007; Van Marijuana till salu online Tuyl, 2007). Nakaya (2007) pekar på dom mot synes positiva effekterna utav marijuana på alzheimer, cancer, multipel skleros, glaukom och AIDS. Även Ifall de icke är vetenskapliga, citeras personliga erfarenheter bruten optimism lindring av drabbade från kroniska sjukdomar såsom fördelar som kungenstås uppväga de negativa effekterna.

Van Tuyl (2007) anser att "nästan allihopa droger - inklusive de såsom är lagliga - utgör större hot kontra individens välbefinnande samt/alternativt samhället än underben marijuana åstadkommer." Hon stå sig med Ifall att legalisering av rökning bruten marijuana ej skulle uppmuntra de positiva effekterna, skada menar ändå att riskerna förknippade tillsammans rökning kan "lindras via alternativa administreringsvägar, såsom förutångning" (sid. 22-23). Argumenten pekar på kliniskt mer riskfyllda läkemedel såsom opioider, bensodiazepiner samt amfetaminer som administreras på recept på daglig basis. Dessa läkemedel, som Vicodine, Xanex alternativt Ritalin, är internationellt acceptabla nbefinner sig dom anses "medicinskt nödvändiga".

Slutsats/reflektion:
Även om mig ej är skön med att bedöma in kontroversen Försåvitt legalisering bruten marijuana, i slutsatsen itu det här forskningsdokument finns det tydliga konsekvenser för jag som utövare. Alkohol är också någotsånär lagligt, liksom nikotin, ändock för missbruksrådgivaren är det betydelsefullt att gå vidare spara En direktiv Ifall dom biopsykosociala övervägandena nbefinner sig det gäller missbruk av något ämne. På grund av den stora bristen på empirisk kännedom Försåvitt dom neurobiologiska egenskaperna förknippade tillsammans precis hjärnfunktion, kommer En avgörande skärpa vidare visa sig befinna att anordna uppsikt på banbrytande upptäckter i neurovetenskapen Ifall THC samt andra cannabanoider. Upptäckten utav särskild av vikt för nuvarande praxis är patologin för marijuanas kondition till känslomässig självmedicinering, tolerans och snarare alltsammans abstinensprocessen.